MedTechbloggen

Idag gör MedTechbloggen det lätt för sig. Vi länkar till en artikel som beskriver ett steg åt rätt håll. SKL driver ett projekt med syfte att fokusera på hygienen bland personalen i vården. Artikeln hittar du här.

MedTechbloggen har också undrat, hur är det egentligen att vara norsk? Svar på den frågan får vi inte men däremot får vi lära oss hur det är att vara norsk på röntgenavdelningen i Karlstad. Det är Margit Fosse som på Röntgenbloggen ger en beskrivning i ämnet. Hon är Radiograf, som röntgensköterska heter i Norge, och eftersom hon kommer från Telemark tar MedTechbloggen för givet att hon är duktig på skidor.
Precis som de flesta andra har vi trott att det bara var svensk vårdpersonal som flyttade till Norge. Men tydligen finns ett överskott på radiografer i Norge och ett underskott på röntgensköterskor i Sverige. Det känns bra att vi kan hjälpa Norge och att vi tar väl hand om de radiografer som kommer hit. De som hamnar i Karlstad har ju extra tur, Värmlänninger ä Värmlänninger!

I dagarna har Regeringen lämnat ett lagförslag som ska öka patientsäkerheten; 2009/10:210 Patientsäkerhet. MedTechbloggen har ju ett flera gånger diskuterat patientsäkerhet. Integration av IT-system är ett av de områden som många gånger sätter patientsäkerheten i risk.
Regeringen säger bla detta om sitt lagförslag; “Säkerhet i vården innefattar många olika delar. Till exempel är det viktigt med ett fungerande rapporteringssystem där misstag som sker dokumenteras och kunskapen om dem återförs till sjukvården för att bidra till att brister åtgärdas. Det handlar också om att samhällets tillsyn och möjlighet att ingripa när brister uppenbarar sig är ändamålsenlig och effektiv. Myndigheter som har ett övergripande ansvar måste ha tillgång till adekvat information för att riktiga beslut skall kunna fattas. De regelsystem som finns måste också accepteras av dem som i första hand berörs: patienter och hälso- och sjukvårdspersonal.” Så rätt, så rätt! Personalen måste vara med på tåget.
MedTechbloggen funderar på hur den nya lagen ska kunna kontrolleras. Redan i dagsläget finns ett antal föreskrifter från Socialstyrelsen, som om vårdgivarna följde dem skulle ge en betydligt bättre patientsäkerhet. Vården skulle se annorlunda ut om Socialstyrelsen hade en fungerande tillsyn. Varje år dör 3000 svenskar på grund av misstag i vården och 100 000 skadas. Uppföljningar är i detta fall A och O. Vi ser aldrig några ansvariga ställas inför rätta. Det kan tolkas som om man från Socialstyrelsens sida inte bryr sig om att lagföra lagbrytarna. Regeringen kanske ska ställa tuffare krav på Socialstyrelsen på samma sätt som Obama gjort mot USAs läkemedelsverk, FDA.

Linus Enström på samma utbildning som Sophia har nedanstående tankar om artikeln i Lakartidningen.se:

“Efter att ha läst denna artikel så dyker det upp en del funderingar.
Att slippa att ha ett förhandsgodkännande av produkterna ute på kliniken är ju för tillverkarna en klar fördel i och med att produkterna kommer ut och in i vården mycket fortare. På detta sätt så börjar företagen tjäna pengar fortare och produkten sprids snabbare via folkmun.
Nackdelen med detta kan ju tyckas vara att oupptäckta tidigare fel inte kan förutses och det kan orsaka stort lidande för personalen och/eller patienten. Och i långa loppet skadar detta tillverkaren.
Sen att ¼ av vården är onödig kan ju tyckas vara något som borde forskats på tidigare, med tanke på att vårdköerna ständigt växer och att tillstånden blir alltmer komplicerade. Att då använda sig av oprövade metoder, för att känna sig fram till vilket som blir bäst för patienten, gör att vården ineffektiviseras, patienterna får längre vårdtider och kostnaderna för kommunerna stiger.

Om man däremot då hade haft en myndighet som gav ett förgodkännande så hade produkten haft en klarare säkerhetsstandard och personalen kanske hade känt sig mer bekväma i situationen att använda produkten.
I och med att vården idag använder sig av gamla metoder i många fall och ej drar nytta av ny forskning, så är det svårare för forskningen att utvecklas och därmed produkterna.

En annan sak som jag reagerade på var även att inte psykiatrin omnämndes i artikeln, utan bara kirurgiska specialiteter och medicinska. Även inom psykiatrin kan tänkas att metoder används som är gamla och förlegade samt ej beprövade på ett klinisk bra sätt. Om man tänker på hur psykiatriska vården ser ut idag med ovetande om hur man ska behandla vissa patientkategorier så kan forskning behövas mer på detta område, för att även där effektivisera vården och tillslut kunna få ut patienterna i det dagliga livet.

Men nu kom jag utanför medicintekniska verksamheten. Det står i artikeln att det finns pengar till att införa ett system för medicintekniska produkter inom vården, men att resurserna saknas. Och med resurser tror jag här menas tid och personal. I dagen vård så kan jag tänka mig att man drar in på personal och ersätter dem i vissa fall med apparatur och högteknologiska produkter.

Men om man då istället tar denna ”insparade” personal och sätter den i en ny grupp som ska forska på nya metoder och granska produkter så tror jag att man istället kan tjäna pengar.

Bättre behandlingsmetoder → Färre komplikationer → Kortare behandlingstider → Lägre kostnad för landstinget.”

MedTechbloggen gratulerar Marianne Andrén till Kommunpriset, inom IT, på årets Vitalis 2009 i Göteborg. Förutom äran får hon 50 000:-. Hennes projekt går ut på att mäta den teoretiska och praktiska kompetensen inom vård och omsorg. Det handlar om att mäta och värdera bland annat förhållningssätt, bemötande, lyftteknik och hygienrutiner. 
Huvudmålet ska vara att ta vara på kompetensen hos människor som arbetat länge inom vården. Många har en oerhört stor kunskap men den har inget värde förrän den finns på papper. Där har hon helt rätt, Marianne Andrén
För valideringen har en speciell trerumslägenhet med videokameror, mikrofoner och högtalare byggts upp. En person får agera vårdtagare efter en given manual. Situationen blir precis som när personal besöker äldre genom hemtjänsten eller på särskilda boenden. Metoden med en fastställd manual/checklista gör att bedömaren bara kan sätta betyg på ett objektivt sätt. Det finns inget liknande i Sverige eller Europa.  

Foto: Jorma Valkonen/ AB JV BILD