MedTechbloggen

I dag har vi pratat vårdens organisation tillsamman med studenterna i Medtek08. Vi tittade bla på organisationsschemat över Borås Sjukhus liksom på St Görans sjukhus. Ett understatement kan vara att säga att organisationen på det privata sjukhuset är mer platt. På eftermiddagen höll Jan Rohlén från Varians AB en föreläsning om vårdköer. Det handlade om ködiciplin, instabila köer, determistiska köer, normala köer etc. Med tärningar kunde man på ett lättförståeligt sätt simulera olika intensitet i ankomstprocessen och serviceprocessen. Vad har detta med sociala medier att göra? Jo, medan Jan föreläste twittrade @Medtechbloggen och refererade vissa delar av föreläsningen. Direkt kommer ett tips från twitterkollegan @OmVard : “Tipsa studenterna att testa vårdköer i Kösystemet på www.sanocore.se. Där kan man prova att få balans i vårdkedjan.” Vi lade upp den sidan och föreläsningen tog en något annan vändning. När man har en flexibel föreläsare kan det bli det något mycket spännande med en direktkommunikation ut i världen. Kanske nåt som kan komma med i Kreafons kommande bok?

Just nu skrivs det en hel del om vårdrelaterade infektioner. MedTechbloggen har ju tidigare lyft fram vikten hygien i vården. Vi har visat att ett mycket stort antal personer dör pga av bristande hygien i vården. SKL årliga sammanställning visar nu att antalet vårdrelaterade infektioner minskar, från närmare tolv procent till knappt nio procent på två år. Det motsvarar cirka 220 färre dödsfall och 42 000 färre som infekteras i vården. Man har kunnat rädda 220 personer genom att följa det regelverk som finns. Efterlevnaden av de hygienregler som finns fastslagna har ökat från 30 till 80% under kampanjperioden. Det som är mest skrämmande är att 70% av personalen inte tidigare följde de enkla regler som fanns. Fortfarande är det 20% som behöver utbildning! Det handlar om att sprita händerna vid kontakt med patienter, inte bära smycken och klockor och att använda handskar vid kontakt med kroppsvätskor. Även efterlevnaden av klädregler har blivit bättre under projektets gång. Operationssalarna ses fortfarande som en “smittohärd”. Bla dess ventilationssystem och filteranläggningar. Men också personalens klädsel som inte är helt optimala. Oftast används den mest bekväma klädseln. Det finns idag kläder som är bättre ur smittrisksynpunkt men komforten är inte den bästa. Här har vi en utmaning för tillverkarna av operationskläder!
Ordf. Sveriges Läkarförbund, Eva Nilsson Bågenholm, säger: “Det känns som om det fortfarande finns ett motstånd, eller kanske bristande intresse, för det allra enklaste man kan göra för att öka patientsäkerheten. Handhygien handlar om patientsäkerhet. För oss läkare innebär det att också ta av sig klockor och ringar och att använda kortärmad rock“. (Här spökar läkarrocken återigen).
I vårt land drabbas ca 100 000 personer årligen av vårdskador. 10 000 drabbas av bestående men och 3000 personer mister livet!
Tänk om de resurser som så snabbt har kunnat avsättas till svininfluensan kanske istället satsats på vårdskadeområdet! Kanske rent av fler Svenskars liv hade sparats och vårdköerna blivit ett minne blott!

Skarborgs sjukhus, som egentligen består av de fyra sjukhusen i Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad, har blivit effektivare. Ett av de kvalitesmål man jobbat med är att nå en nyttjandegrad för operationssalarna på 80% under dagtid. Arbetet att nå det målet har fokuserats mot de stora op-enheterna. En av de mindre enheterna, ögonkirurgi, visade sig ligga betydligt lägre än genomsnittet. Sämst var det på måndagar. Konstigt. Det här ville man givetvis göra något åt och man startade ett förbättringsprojekt. Med fokus i första steget på måndagar. Man mätte och analyserade bla med hjälp av Paretodiagram för att hitta de största orsakerna. Den något märkliga anledningen visade sig vara operatörerna; de var betydligt snabbare än vad man räknade med i operationsplaneringen. Med bättre, verklighetsförankrad, planering av operationerna kunde man enkelt nå och överträffa målet på 80% utnyttjandegrad. Konkret kan man nu operera ungefär 180 st fler patienter per år. De “frigjorda” timmarna motsvarade 1,5 miljoner kr per år. Och inte nog med det; kostnaden för förbättringsåtgärderna var 0:-!

Jag tror att med införande av systematiska förbättringsprojet i vården skulle de långa vårdköerna kunna minskas dramatiskt och mycket personligt lidande besparas. Ett helhetsgrepp behöver tas, frågan är vem som tar det greppet!

Jag borde vara luttrad men jag kan ändå inte låta bli att förvånas. Östergötlands läns landsting har långa köer till operation, således som en normal offenlig organisation ska ha enligt administratörernas egna teorier. Med tanke på att man håller på med ombyggnad vid Universitetssjukhuset i Linköping blir köerna lite extra långa men det kan ju ursäktas av att några OP-salar är stängda. Vid det landstingsägda Lasarettet i Motala finns det inte några köer. Tvärt emot, operationssalarna står tomma långa tider. Personalen försöker förmå ledningen i Östergötlands läns landsting att skicka patienter till Motala. Men icke, hellre verkar man vilja behålla de långa köerna till Universitetssjukhuset i Linköping. Och låta patienterna lida. Det här innebär i sin tur att personaltillgången för stor i Motala, totalt har man cirka sju heltidstjänster för mycket. Och lediga salar! “Det är slöseri med skattepengar att låta operationssalarna stå tomma,” säger narkossköterska Hillevi Gruber.
Det är slöseri med pengar men fraförallt med kvalificerad kompetens. Det är en nonchalans mot de patienter som stillatigande lider i Östergötlands läns landstings vårdköer!

På Ian Millers blogg,impactednurse.com kan vi konstatera att vårdköer inte är ett fenomen som bara finns i Sverige. Det händer även på andra sidan jordklotet i Australian Capital Territory. Skillnaden kanske är att i Australien verkar det inte vara en självklarhet att patienterna ska behöva köa liggande i korridorerna. Ett annat fenomen som man ser på bilderna i blogginlägget är att patienten inte behöver ligga ensam. Alla har en levande människa vid sin sida. Ambulanspersonal? Jag vet inte. Skulle vi i Sverige ha råd med det?