MedTechbloggen

“Det är en stor framgång att antalet vårdrelaterade infektioner har minskat”, säger vd på SKL stolt. Kanske han i stället borde skämmas en smula över att han är chef över en medlemsorganisation som inte kan tvätta händerna. Under en 2-årsperiod har de vårdrelaterade infektionerna minskat. Det är bra. Det motsvarar 220 färre dödsfall och 42 000 färre drabbade. I Sverige! 220 personer har livräddats! Egenligen är det mycket konstigt att man på de kunskapsintesiva sjukhusen inte klarar att hantera dessa basala saker. Att mikroorganismer inte syns med blotta ögat har ju vetenskapen förstått sedan “urminnes tider”. Hur kan det komma sig att det har gått så långt utan att någon reagerat? En övertro på svensk vård? Att man inte vågar förbjuda personalen att gå omkring i icke ändamålsenlig klädsel? Sparkrav som gör att man använder engångsprodukter på flera patienter? Sjukvårdspolitiker med bristande kunskap? En ledning som inte är tillräckligt stark? Bristande tillsyn från Socialstyrelsen? Bäst, när det gäller andel patienter med vårdrelaterade infektioner i procent av samtliga inlagda patienter, är Gotland med 3,7%. Sämst är Uppsala med 11,2. Undvik om möjligt att hamna på Norrlands Universitetssjukhus 14,1% eller på Uddevalla sjukhus 15,3%. Tänk tanken om vi kan få WHO att klassa bristande hygien som en pandemi! Då skulle våra myndighetspersoner ges möjlighet att arrangera otaliga presskonferenser.

Uppskattningsvis är 25% av den vård som bedrivs i Sverige onödig eller skadlig för patienten. 25%! Det låter skrämmande. I Lakartidningen.se lyfter man fram studier som gjorts, främst i Nederländerna och USA men också från Norrlands universitetssjukhus i Umeå. I Sverige har vi SBU, Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården, som är en statlig myndighet som utvärderar hälso- och sjukvårdens metoder. SBU analyserar metodernas nytta, risker och kostnader och jämför vetenskapliga fakta med svensk vårdpraxis. Vi vill alla ha en evidensbaserad vård. Socialstyrelsens föreskrifter säger att endast säkra metoder får användas i vården och att ledningssystem ska finnas för att utrangera gamla metoder. Men kontrollsystem och en struktur för ordnat införande av metoder, men också ny teknik, finns bara i några få landsting. Gamla ineffektiva system lever kvar, ” praxis och den beprövade erfarenheten”. Nya system och metoder införs utan ordentlig utvärdering. Varför jobbar inte alla landsting efter ett gemensamt standardiserat kvalitetssystem? Landstingen och regionerna behöver införa praktiskt användbara verksamhetssystem i hela sin verksamhet. Det intryck man får idag är att politikerna inte förstår vikten av enhetliga system och inte vågar slå näven i bordet. Det finns entusiaster ute i verksamheterna bla på sjukhusen vilka skapar sina egna öar av kvalitetssystem. Det är en bra början. Dock har man mycket svårt att skapa system som går in i eller påverkar grannens arbetsområde. Man har svårt att definiera gränssnitten. Det kan ha att göra med att vården fortfarande, år 2010, är mycket hierarkibetonad.
MedTechbloggen kommer att återkomma ang. medicintekniska system state of the art.

Det Umeåbaserade forskningsföretaget Likvor AB är på väg ut på marknaden med sitt nya diagnostikinstrument. Med instrumentet mäter man trycket, flödet och konduktansen av cerebrospinalvätskan. Normaltryckshydrocefalus (NPH - Normal Pressure Hydrocephalus) är benämningen på tillståndet hos patienter med förändrat tryck i den vätska som finns i hjärnans hålrum och i ryggmärgskanalen. Tillståndet kan ge symptom som demens, balans- och gångrubbningar samt inkontinens. Den vanligaste varianten av NPH är idiopatisk Normaltryckshydrocefalus (INPH), vilket drabbar framförallt äldre och lätt förväxlas med demenssjukdomarna Alzheimer och Parkinson. INPH är ett demenstillstånd som är potentiellt reversibelt, vilket innebär att patienter med korrekt diagnos i ett tidigt skede och behandling kan återgå till ett normalt liv. Behandling sker genom insättande av en shunt som hjälper patienten att reglera tryck och flöde av cerebrospinalvätskan. Teknologin bakom Likvors instrument bygger på mer än 30 års klinisk forskning vid Norrlands Universitetssjukhus och Umeå Universitet. Instrumentet används för närvarande i en fristående klinisk multicenterstudie som genomförs på sex universitetssjukhus i Norden.

Likvor har nu kommit så långt i utvecklingsprocessen att man bedömer att kunna CE-märka utrustningen, i enlighet med IVD-direktivet, under hösten -08.