MedTechbloggen

“Det är en stor framgång att antalet vårdrelaterade infektioner har minskat”, säger vd på SKL stolt. Kanske han i stället borde skämmas en smula över att han är chef över en medlemsorganisation som inte kan tvätta händerna. Under en 2-årsperiod har de vårdrelaterade infektionerna minskat. Det är bra. Det motsvarar 220 färre dödsfall och 42 000 färre drabbade. I Sverige! 220 personer har livräddats! Egenligen är det mycket konstigt att man på de kunskapsintesiva sjukhusen inte klarar att hantera dessa basala saker. Att mikroorganismer inte syns med blotta ögat har ju vetenskapen förstått sedan “urminnes tider”. Hur kan det komma sig att det har gått så långt utan att någon reagerat? En övertro på svensk vård? Att man inte vågar förbjuda personalen att gå omkring i icke ändamålsenlig klädsel? Sparkrav som gör att man använder engångsprodukter på flera patienter? Sjukvårdspolitiker med bristande kunskap? En ledning som inte är tillräckligt stark? Bristande tillsyn från Socialstyrelsen? Bäst, när det gäller andel patienter med vårdrelaterade infektioner i procent av samtliga inlagda patienter, är Gotland med 3,7%. Sämst är Uppsala med 11,2. Undvik om möjligt att hamna på Norrlands Universitetssjukhus 14,1% eller på Uddevalla sjukhus 15,3%. Tänk tanken om vi kan få WHO att klassa bristande hygien som en pandemi! Då skulle våra myndighetspersoner ges möjlighet att arrangera otaliga presskonferenser.

FDA har konstaterat att det inte är ovanligt att mikrorganismer överförs mellan patienter vid användning av endoskop med tillbehör. Problemet ligger ofta i rengöringsprocessen. Ett annat bekymmer är att kliniker använder tillbehör avsedda som engångsprodukter, flera gånger. Sammanfattningen av åtgärdsförslagen från FDA lyder:

“• Establish an institutional program with written procedures for endoscope processing, and ensure that those responsible for processing understand the importance of this job.

• Train and re-train employees to process endoscopy equipment properly, periodically assess their competence, and be sure they follow the endoscope manufacturer’s processing instructions.

• Be sure staff members understand that endoscopes cannot be properly disinfected or sterilized without first cleaning them thoroughly in order to remove gross contamination and debris.

• Be sure your automatic endoscope reprocessor or sterilizer is compatible with the endoscope, and that the connecting parts of these devices fit properly.

• Finally, be sure that endoscopes or accessories that will come in contact with sterile tissue are sterilized before each use, and that endoscopes that will come in contact with intact mucous membranes — in the respiratory and GI tracts, for example — undergo at least high level disinfection before each use.

The safety communication also lists the responsibilities of manufacturers in helping to assure that endoscopes and their accessories are properly processed.”

Här borde finnas möjligheter för tillverkarna av de medicintekniska produkterna att designa sina produkter för lättare hygienhantering. MedTechbloggen bjuder på tipset!

Skyddshandskar inom vården eller laboratorier används inte enbart som medicintekniska produkter för att skydda patienten. De är också till för att skydda användaren. Då ska handskarna uppfylla kraven i “Personligaskyddsdirektivet”. I Sverige är det då Arbetsmiljöverket som svarar för det svenska regelverket. Personlig skyddsutrustning är klassade i tre kategorier beroende på vad de ska skydda mot. Om vi fortsätter att diskutera handskar så finns kategori 1 för de enklaste (simple design category 1), mellanklassen (intermediate design category 2) och kategori 3 (complex design category 3). En handske i kategori 1 ger skydd vid låga risker. De ger användare skydd vid ex.vis användning av svaga rengörningsmedel och utspädda detergenter. Produkterna ska vara CE-märkta och uppfylla kraven i PPE-direktivet. Tillverkaren svarar själv för CE-märkningen, självdeklaration, Declaration of conformity.
För produkter i kategori 3 är kraven högre ställda. Det är ex.vis handskar som ska stå emot kemikalier och mikroorganismer. Här finns också ett antal standarder som är vägledande. SS-EN 374-1 beskriver terminologi och funktionskrav. SS-EN 374-2 “Skyddshandskar mot kemikalier och mikroorganismer - Bestämning av motstånd mot penetration”. Del 3 av SS-EN 374 fastlägger “Bestämning av motstånd mot permeation av kemikalier.” Märkning och krav testmetoder specificeras i standarden SS-EN 388. Som slutkläm på standardlistan lägger vi till de allmänna handskkraven i SS-EN 420.
När det gäller märkning och information så framgår det bla ur märkningsstandarden. Symbolerna som man kan använda är inte lika kända som de för medicintekniska produkter. På bilden ovan känner du säkert igen den översta; läs produktinformation. Nästa betyder “Låg kemisk resistans eller vattentäta. Den kommande visar att det är en kategori 2-handske som är testad för skydd mot vätskepenetration och mikroorganismer. Cirkeln med en överstruken tvåa betyder “endast för engångsbruk”.

Jag undrar hur många ute i vården vilka hanterar smittämnen, mikroorganismer och smittade patienter som känner till alla olika typer av handskar som finns och hur man skyddar sig själv och patienterna? Ställer man rätt krav till leverantörerna? En positiv sak med svininfluensan är att man börjat fundera runt risker och säkerhet när det gäller handskar. Det är inte enbart lägsta pris som gäller.