MedTechbloggen

Dagens pressrelease från Nordic Medical Advisor:

2010-02-03
Medicinteknik & Mjukvara
NMA först i Sverige med ny utbildning
I början av mars arrangeras den första kursen i Sverige om de nya kraven på mjukvara inom medicinteknik. Arrangör är Nordic Medical Advisor (NMA) i Mölndal utanför Göteborg.
Bakgrunden är ett europeiskt direktiv, via Läkemedelsverket här i Sverige, med nya föreskrifter där kraven på mjukvaran har förtydligats. Från och med den 21 mars måste all mjukvara vara CE-märkt. De nya direktiven ställer stora krav på alla mjukvaruleverantörer inom till exempel medicinteknik- och diagnostika-produkter, journalsystem, datortomografi och röntgenutrustning.
- De nya direktiven innebär även att de offentliga upphandlarna måste ställa tuffare krav på sina leverantörer. Är inte produkterna CE-märkta kommer de ej att kunna säljas på den europeiska marknaden, säger Bengt Wallman på NMA.
- Kursen kan antingen läsas som en komplett diplomutbildning eller som separata heldagsutbildningar. Det första kurstillfället är en grundorientering i ämnet och passar både nyanställda, upphandlare och alla som vill fräscha upp sina kunskaper om mjukvara. Vi är glada över att vara först med denna nischade utbildning och har redan märkt av ett stort intresse, säger Bengt Wallman.
Kursen vänder sig till kvalitetsansvariga, regulatoriskt ansvariga, tekniska chefer samt ansvariga för- eller deltagare i produktutvecklingen som chefer, projekt-ledare, utvecklare och testare.

Fakta
Medicinteknik & Mjukvara
Kursinnehåll
Orientering i regelverk och standarder för medicintekniska produkter.
Att utveckla säker medicinteknisk mjukvara.
Integration i medicintekniska produkter och system.
Kursdatum och plats
9, 10 och 11 mars 2010 i Mölndal.

Diplomutbildningen är i tre steg uppdelad på lika många dagar, men delkurserna är fristående.
Ytterligare information: Bengt Wallman. NMA, tel 031-795 51 12.
info@nordicmedicaladvisor.se, www.nordicmedicaladvisor.se

Nordic Medical Advisor - är ett företag som specialiserat sig på utbildning och konsultation inom medicinteknik, bioteknik, läkemedel och närliggande områden. NMA står även bakom NMA Nätverk som är en av landets få möteplatser för tillverkare, underleverantörer och konsulter inom medicinteknik, bioteknik och närliggande områden. www.nordicmedicaladvisor.se

Just nu ramlar det in inbjudningar både från Väst och Öst. Ett par av dem kan nämnas här på MedTechbloggen. Den ena kommer från Chalmers där S2-institutionen bjuder in till en forskardag den 28/10. (S2 står för signaler och system) Forskardagen syftar till att sprida kunskap om institutionens aktuella forskning inom områdena medicinsk teknik, antenner, signalbehandling, reglerteknik, automation, mekatronik och kommunikationssystem. Forskardagen ska ses som en spännande mötesplats där olika yrkes- och intressegrupper träffas och diskuterar. Talarlistan är kort men har tyngd; Professor Ahmed A. Kishk från University of Mississippi, Professor Bengt Lennartson, Chalmers, VD Johan Lassing från Qamcom Technologies AB.
Inom S2 finns också en avdelning som forskar om bla Medicinska signaler och system. Den gruppen bedriver forskning inom medicinsk teknik med tillämpningar inom området benledningshörsel, EKG, EEG/transcranial impedans och andningsfysiologi. Ett annat forskningsområde avser att utveckla morgondagens system för hemsjukvård kallat för e-Health och telemedicin.
Från STING bjuder man in till SIME den 11-12 november i Stockholm. STING kanske de flesta känner till, men SIME? Jo, “SIME är norra Europas största event om Internet och digitala affärsmöjligheter. Eventet startade 1996 och samlar över 2000 beslutsfattare, entreprenörer och journalister till bland annat Stockholm, Köpenhamn och Helsingfors för att träffas, göra affärer och lyssna till talare från hela världen. Årets tema är “Knowledge is the key differentiator”.” Det är en lång och vacker talarlista. Listan kan för mig kännas lite mediatung.
Nytt för i år är att SIME delar ut entreprenörspriset “Rising star of the North”. Totalt är 36 st företag nominerade till priset. Vinnaren kommer att presenteras under SIME Awards på Café Opera den 12 november.
MedTechbloggen önskar de nominerade lycka till!

I Ronden.se kan man läsa “Allt fler äldre får hjälp och stöd i hemmet. Färre vårdplatser och kortare vårdtider gör att äldre personer skrivs ut från sjukhus med stora vård- och omsorgsbehov. De får istället hjälp hemma och det ökar i sin tur trycket på den öppna vården, hemtjänsten, anhöriga och medför också risk för nya sjukhusinläggningar.”
Frågan är om huvudmännen, landsting och kommuner, förstår vilket ansvar de har. Finns verkligen resurserna? Från Socialstyrelsens håll påpekar man på att många äldre är beroende av stöd från sjukvården och äldreomsorgen samtidigt. Inte nog med det; Uppsala kommun har nyligen upphandlat äldreomsorg. Uppdraget kommer att delas mellan två aktörer, Kosmo AB och den kommunala utföraren Uppsala Vård och Bildning. Driften av natthemsjukvården kommer att skötas av Uppsala Vård och Bildning och vården på dagen av Kosmo AB. Hur ska Uppsala kommun kunna få till en samordningsfunktion som fungerar. Hur lämnar man över? Vem är ansvarig för den medicintekniska utrustning som kan finnas i hemmet? Hur samordnar man utbildning, natt/dag. Man kan kanske kan dra lärdomar från liknande misslyckade arrangemang i Varberg.

Samverkande hemsjukvård, det är väl något man tagit för givet att så är det. Ordning och reda. Men det är ett virrvarr. Medicintekniska produkter som hanteras av  okunniga anhöriga, överlämningar som inte fungerar mellan olika vårdgivare, ej tillgång till alla journaler med risk för att patienten hamnar i risk. Jag hörde att i Varberg sköter kommunen hemtjänsten på natten medan en privat vårdgivare tar hand om dag och kväll. Det tror man ska fungera… Så plötsligt idag lossnar det.

Maria Hägglund kommer om någon vecka försvara sin avhandling i medicinsk informatik vid Uppsala universitet. Ett IT-stöd har utvecklats i projektet http://www.ehealth.uu.se/old@home2.html som kallas en virtuell patientjournal och har testats inom äldreomsorgen i Hudiksvall. Hemtjänsten där har tidigare inte haft något IT-stöd alls, utan har haft det mesta på papper. Med hjälp av mobiltelefon eller handdator, eller på webben får vårdpersonal, vård- och omsorgstagare och närstående den information de behöver, oavsett vilken vårdgivarorganisation som “äger” informationen. IT-stödet gör aktuell information tillgänglig för vårdpersonal från olika vårdgivarorganisationer i mobila arbetssituationer, och ger även möjlighet att dokumentera ny information mobilt. Den 13 februari försvarar Maria Hägglund sin avhandling.

Idag har det också kommit information från Vinnova om ett EU-program, Ambient Assisted Living Joint Programme, som är ett forskningsprogram där syftet är att den tekniska utvecklingen inom IT och telekommunikation skall komma till nytta för äldre personer bl a för möjlighet att stanna kvar längre i sin hemmamiljö, få stöd till egenvård och bättre hälsa, stöd till ett fortsatt aktivt deltagande i samhällsfunktioner samt ett fortsatt eller utökat socialt kontaktnätverk. Ett annat syfte med programmet är att stödja den Europeiska industrin att utveckla konkurrenskraftiga produkter och tjänster inom det här expanderande område. Programmet ska ligga nära marknaden med en beräknad tid av 2-3 år mellan projekt och marknad.

Som grädde på moset så kan vi läsa att den svenska standardiseringen, SIS, deltar i ett standardiseringsarbete med benämningen “Services of Sheltered housing for the elderly”. Arbetet sker inom CEN, den europeiska standardiserings-organisationen. Målgrupper för arbetet är bland andra företag som leverar tjänster riktade mot äldre i sitt boende, myndigheter, kommuner och andra upphandlande parter samt konsumentorganisationer och certifieringsorganisationer. Nu kan vi åldras med tillförsikt!

Foto: Bengt W, NMA. Moskosel

Hur ligger vi till i Sverige, i förhållande till andra EU-länder, när det gäller vård i hemmet? Jag vet inte, men vi kanske inte ska slå oss för bröstet. Det man kan hoppas är att de svenska medicintekniska företagen föbereder sig och har verktygen när boomen kommer. Hur kommer logistiken att se ut och kommer vi att lita på kommuner och landsting eller köper vi vården i hemmet på öppna marknaden? WHO har tagit fram en faktasamling, “Home Care in Europe”. Den tar ut svängarna och sträcker sina prognoser fram till 2050. Helt klart är att det finns pengar att hämta för de företag som är framsynta.

Hemsjukvården utvecklas kontinuerligt, allt mer avancerad medicinteknisk utrustning används på andra ställen än på klinik. Man kan fråga sig om det medicintekniska regelverket hänger med i utvecklingen?
Norrmännen med sina ibland krångliga kommunikationer är föregångare när det gäller telemedicin.
Universitetssjukhuset i Lund deltar i ett norsk projekt med mobil röntgen kan man läsa i it i vården. Med hjälp av en mobil och digital röntgenapparat som är försedd med trådlös bildöverföring kommer sjuksköterskorna att kunna röntga patienternas skelett och lungor. Utrustningen rullas till patientens säng och när röntgenbilden är tagen kan sjuksköterskan se den direkt. Via trådlös 3G-uppkoppling kan bilden  skickas till en röntgenläkare på universitetssjukhuset.
Ett krav är att det finns ett eluttag säkrat med 16 A.

Hur kommer det sig att inte arbetsgivaren tar ansvar för att utbilda sin personal som ska hantera medicinteknisk utrustning i hemsjukvården? Kan det vara så att det inte finns någon som känner sig ansvarig? Har det något att göra med att det oftast rör sig om en politikerstyrd organisation?
Läser man i Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:1 verkar kraven klart definierade.
Är man vårdgivare läser man §4. Verksamhetschefens ansvar framgår ur §§ 6 och 7.
Självklart har också hälso- och sjukvårdspersonalen ett ansvar. I det ansvaret ingår också att säga ifrån när man inte har de nödvändiga kunskaperna som krävs för att kunna hantera de medicintekniska produkterna på ett säkert sätt. Så stå på er ute i vården och se till att ni får den utbildning och träning som föreskrivs i SOSFS 2008:1!

I morse träffade jag en undersköterska som jobbar inom hemvården inom Västra Götaland. Vi kom att prata om medicintekniska produkter och dess användning i hemmiljö. Jag frågade henne om vilken utbildning/träning man som undersköterska får för att kunna hantera den många gånger invecklade apparaturen. “Den utbildning vi får, får vi skaffa oss själva. Oftast genom att läsa manualer eller lathundar som någon annan skrivit. Jag tror inte att de som är ansvariga högst upp har en aning om vad det finns för apparater hemma hos Moster Hilda. Nu har ju inte Hilda någon respirator vid sängen men det finns det andra som har”.
Visst blir man lite skrämd när man får höra att utrustning som är avsedd att användas på sjukhus av professionella användare rattas av Moster Hildas make!?