Liten service från MedTechbloggen: En lista på standarder inom “life science”, vilka blivit fastlagda under sommaren. MedTechbloggen kan dock inte garantera att den är helt komplett. Håll tillgodo!

SS-EN ISO 12867:2010
Ögonoptik - Provbågar (ISO 12867:2010)

SS-EN ISO 28319:2010
Tandvård - Lasersvetsning (ISO 28319:2010)

SS-EN ISO 15001:2010
Anestesi- och ventilationsutrustning - Kompatibilitet med oxygen (ISO 15001:2010)

SS-EN ISO 11953:2010
Tandvård - Implantat - Klinisk funktion för manuella momentnycklar (ISO 11953:2010)

SS-EN ISO 10993-1:2009/AC:2010
Biologisk värdering av medicintekniska produkter - Del 1: Utvärdering och provning inom en riskhanteringsprocess - Teknisk korrigering 1 (ISO 10993-1:2009/Cor 1:2010)

SS-EN ISO 10342:2010
Ögonoptik - Oftalmologiska instrument - Refraktometrar (ISO 10342:2010)

SS-EN ISO 9173-2:2010
Tandvård - Extraktionstänger - Del 2: Beteckningar (ISO 9173-2:2010)

SS-EN ISO 14602:2010
Icke aktiva kirurgiska implantat - Osteosyntesmaterial - Särskilda krav (ISO 14602:2010)

SS-EN ISO 15747:2010
Plastpåsar och plastflaskor för injektionslösningar och infusionslösningar (ISO 15747:2010)

SS-EN ISO 15225:2010
Medicintekniska produkter - Kvalitetsledning - Datastruktur för nomenklatur för medicintekniska produkter (ISO 15225:2010)

SS-EN ISO 9917-2:2010
Tandvård - Dentala vattenbaserade cement - Del 2: Resinmodifierade cement (ISO 9917-2:2010)

SS-EN ISO 1135-4:2010
Transfusionsutrustning för medicinskt bruk - Del 4: Transfusionsaggregat för engångsbruk (ISO 1135-4:2010)

Full aktivitet pågår på NMA inför den kommande träffen i NMA Nätverk den 22 september. Medlemmarna i nätverket är inbjudna till ett kreativt företag utanför Lund, vilket jobbar med visionen; “Att skapa bättre produkter åt våra kunder genom marknadsinriktad teknikutveckling.”
Du som är medlem har säkert bokat in eftermiddagen den 22/9 i kalendern. MedTechbloggen kommer med ytterligare info på fredag!

Nu får den svenska medicintekniska branschen ta sig i kragen.

“Switzerland has a new platform for the medical device industry: Medtech Switzerland. The Swiss Medical Cluster co-founded the platform together with OSEC, Switzerland’s official promotion agency for foreign trade. The aim of the platform is to provide manufacturers, suppliers and service providers with information about the most important target markets, offer exchange forums and facilitate entry into new sales markets with specific support. To accomplish this, Medtech Switzerland will establish a network of national and international experts and organise country-specific workshops as well as work groups to support the exchange of knowledge and experience within the Swiss medtech industry.

Priority programmes will be established in the most important target markets Europe, USA, China and Japan. Experienced experts in medical technology will be recruited and assigned as on-site assistants to help Swiss enterprises in their export efforts. Medtech Switzerland will be supported by the worldwide network of OSEC Business Hubs.

The export platform will receive start-up funding over the next three years from the federal government. This new export promotion programme by the federal government specifically aims to support individual sectors in their export efforts.”

(Nej, bilden är inte från Schweiz utan från Kebnekaisemasivet.)

• Artimplant organiserar om och planerar en nyemission
• Redsense Medical har fått en stor order till USA på rekommendation av Veteran Affairs National Center for Patient Safety
• FDA har svårt att hantera användningen av sociala media
• Torbjörn Bjerke lämnar Orexo och tar över vd-posten på Karolinska Development
• Läkemedlet Ceplene som används vid behandling av en vanlig form av leukemi har inte fått FDAs godkännande trots godkännande i EU
• Kemikalieinspektionen har skapat nya webbsidor om biocider
• Robot opererar tarmcancer i Linköping
• Svensk sjuksköterskeförening månar om laganda
• Syntetiska hornhinnor i Linköping
• 43% rabatt på Corrective and Preventive Action Package
• Sociala medier tar jobbet från head hunters?

När inlägget “Medicinteknisk utmaning” skrevs var MedTechbloggen inte medveten om att frågan har varit på tapeten länge. Redan 2004 publicerades en rapport “Stick- och skärskador samt blodexponering i vården”. Den togs fram i ett samarbete mellan Vårdförbundet och Sjukvårdens LeverantörsFörening (SLF). SLF heter numera, på nysvenska, Swedish Medtech och är medicinteknikföretagens branschorganisation. En tjusig broschyr skapades. De förbättringar som gjorts för vårdpersonalen verkar vara marginella, kanske inte ens synliga. Hur kommer det sig att tillverkarna inte kunnat hitta bättre metoder? Är det för lite pengar inom området? Saknar tillverkarna kunskap? Eller, än värre, finns produkterna och metoderna men upphandlarna köper efter “lägsta-pris-principen”? I så fall när vårdgivarna ytterst nonchalanta. Den medicintekniska utmaningen är i högsta grad aktuell!

I år är det 2010. Ska vårdpersonalen då behöva vara oroliga när de använder enkla medicintekniska produkter? Sjuksköterskan Kaj Johansson har gjort en undersökning kring sjukvårdsanställdas erfarenheter av hiv-exponering efter stick- och skärskador på jobbet. Resultaten visar att bland de 13 sjukvårdsanställda som besvarade enkäten så upplevde tio stark oro och ångest i samband med stickincidenter, en tredjedel utvecklade besvärande sömnproblem och elva personer upplevde en påtaglig rädsla för att de smittats med hiv. Hur många som exponeras för hiv vid stickskador och som genomgår behandling med bromsmediciner är okänt. I Sverige har ingen, så vitt man vet, blivit smittad av hiv i tjänsten. Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala sker årligen omkring 700 rapporterade stickskador. Det är den vanligaste arbetsplatsolyckan bland Vårdförbundets medlemmar. Bland läkargruppen är kirurger väldigt utsatta där beräkningar visat att varje kirurg har mellan 40 och 50 incidenter varje år.
Utmaningen till medicintekniska företag blir att utveckla produkter som är 100% användarsäkra. Det ska väl inte vara så svårt eller är det VD som bromsar?

I Sverige står inte produktinnovation högt i kurs. Trots att Regeringen drar igång det ena projektet efter det andra. Pumpar in pengar i Vinnova, Almi, Nystartskontor etc. Varför får vi inte fram så många bra innovationer? Kan det bero på att våra svenska VDar saknar kompetens? Ja, tyvärr verkar det så. Fel på utbildningen inom handelshögskolorna? Fel fokus från styrelsen? Grant Thornton visar i en stor världsomspännande undersökning att en fjärdedel av svenska företagsledare är osäkra på vad som skapar lönsamhet i företaget. 25% är osäkra! Inget annat land är tillnärmelsevis lika osäkert som Sverige i detta fall. Närmast kommer danskarna, där 10 procent av företagen inte vet. Sverige är tillsammans med Thailand det land som sätter lägst tilltro till produktinnovation som en lönsamhetsskapande åtgärd.
De fem vanligaste åtgärderna för att skapa lönsamhet som svenska företagsledare nämner är:

• Minskade kostnader
• Prisstrategi
• Strategiska investeringar
• Ny ledningsstruktur
• Produktivitetsöversyn

Produktinnovation rankades högst av företagen i Italien, där 39% angav detta som det mest framgångsrika sättet att nå lönsamhet. Italien följdes närmast av Kina och Nederländerna - båda 32%.

Grant Thornton ger i sin rapport några tips till företagsledare som vill använda innovation som ett medel att ta sig ur krisen:

• se över vad som är företagets kärnverksamhet och se vilka innovationer som skulle kunna stärka den
• leta efter nya möjligheter som den ekonomiska krisen skapat
• avsätt resurser för innovation
• skräddarsy befintliga produkter och tjänster efter nuvarande marknadsförhållanden
• var öppen för idéer - uppmuntra din personal att komma med förslag
• samarbeta med kunder och leverantörer för att utveckla nya idéer
• utvärdera innovativa processer och affärsmodeller, utöver produkter och tjänster, för att förbättra effektiviteten.

För att Sverige ska kunna vara med att konkurrera på den internationella marknaden krävs att styrelserna i svenska bolag tillsätter mer offensiva företagsledare. Annars kommer Sverige endast att ses och bli ett låglöneland.
MedTechbloggen förväntar sig att med VDar från ex.vis GIBBS kommer siffrorna om några år att se annorlunda ut.

MedTechbloggen följer med spänt intresse Stepah Philipsons rapporter om knä som ska repareras. Del 4 saknas dock ännu.
En annan typ av vårdkedja befinner jag (Bengt Wallman) mig i just nu. Kanske kan man kalla den det privata alternativet. Samtidigt är det ett kollektivt alternativ, ett försäkringsalternativ.
Jag ringer upp mitt försäkringsbolag på torsdag förmiddag. En sjuksköterska frågar ut och “triagar“. “Vi ska se”, säger Syster med lätt västgötsk brytning, “vi har en tid i eftermiddag på Calanderska hos en specialist, kan du komma då?”
Jag har alltså på ett effekivt sätt hoppat över ett steg i vårdkedjan. Specialist direkt!
På Calanderska tar docenten och överläkaren X emot och gör en undersökning. Diagnos ställs och jag får en redogörelse för de kommande alternativa stegen. Kirurgi är ett av stegen. Men man behöver göra en djupare analys hos en annan specialist. Doktor X säger att han ska skriva en remiss till specialisten och försäkringsbolaget. Jaha, tänker jag, då är man inne i en 3 -månaderskö.
Men det visar sig att den här vårdkedjan är stark. Dagen efter, fredag, ringer syster Y och frågar, med en fransk brytning, om jag kan komma till dem i centrala Göteborg för att initera utredningen. “Passar det på onsdag kl 10.00?” 5 minuter senare kommer bekräftelse via SMS. Nu får vi se vem som snabbast hamnar på operationsbordet, Stepan eller jag.