MedTechbloggen

MedTechbloggen har redan för länge sedan diskuterat tandtekniker, dentallab och Fjärran Östern. “Fusk med guld i kinesiska tandkronor”, skriver Dental 24 på nätet.
MedTechbloggen avstår från ytterligare kommentarer.

Liten service från MedTechbloggen: En lista på standarder inom “life science”, vilka blivit fastlagda under sommaren. MedTechbloggen kan dock inte garantera att den är helt komplett. Håll tillgodo!

SS-EN ISO 12867:2010
Ögonoptik - Provbågar (ISO 12867:2010)

SS-EN ISO 28319:2010
Tandvård - Lasersvetsning (ISO 28319:2010)

SS-EN ISO 15001:2010
Anestesi- och ventilationsutrustning - Kompatibilitet med oxygen (ISO 15001:2010)

SS-EN ISO 11953:2010
Tandvård - Implantat - Klinisk funktion för manuella momentnycklar (ISO 11953:2010)

SS-EN ISO 10993-1:2009/AC:2010
Biologisk värdering av medicintekniska produkter - Del 1: Utvärdering och provning inom en riskhanteringsprocess - Teknisk korrigering 1 (ISO 10993-1:2009/Cor 1:2010)

SS-EN ISO 10342:2010
Ögonoptik - Oftalmologiska instrument - Refraktometrar (ISO 10342:2010)

SS-EN ISO 9173-2:2010
Tandvård - Extraktionstänger - Del 2: Beteckningar (ISO 9173-2:2010)

SS-EN ISO 14602:2010
Icke aktiva kirurgiska implantat - Osteosyntesmaterial - Särskilda krav (ISO 14602:2010)

SS-EN ISO 15747:2010
Plastpåsar och plastflaskor för injektionslösningar och infusionslösningar (ISO 15747:2010)

SS-EN ISO 15225:2010
Medicintekniska produkter - Kvalitetsledning - Datastruktur för nomenklatur för medicintekniska produkter (ISO 15225:2010)

SS-EN ISO 9917-2:2010
Tandvård - Dentala vattenbaserade cement - Del 2: Resinmodifierade cement (ISO 9917-2:2010)

SS-EN ISO 1135-4:2010
Transfusionsutrustning för medicinskt bruk - Del 4: Transfusionsaggregat för engångsbruk (ISO 1135-4:2010)

Några notiser från medtechvärlden:

• Artimplant organiserar om och planerar en nyemission
• Redsense Medical har fått en stor order till USA på rekommendation av Veteran Affairs National Center for Patient Safety
• FDA har svårt att hantera användningen av sociala media
• Torbjörn Bjerke lämnar Orexo och tar över vd-posten på Karolinska Development
• Läkemedlet Ceplene som används vid behandling av en vanlig form av leukemi har inte fått FDAs godkännande trots godkännande i EU
• Kemikalieinspektionen har skapat nya webbsidor om biocider
• Robot opererar tarmcancer i Linköping
• Svensk sjuksköterskeförening månar om laganda
• Syntetiska hornhinnor i Linköping
• 43% rabatt på Corrective and Preventive Action Package
• Sociala medier tar jobbet från head hunters?

När inlägget “Medicinteknisk utmaning” skrevs var MedTechbloggen inte medveten om att frågan har varit på tapeten länge. Redan 2004 publicerades en rapport “Stick- och skärskador samt blodexponering i vården”. Den togs fram i ett samarbete mellan Vårdförbundet och Sjukvårdens LeverantörsFörening (SLF). SLF heter numera, på nysvenska, Swedish Medtech och är medicinteknikföretagens branschorganisation. En tjusig broschyr skapades. De förbättringar som gjorts för vårdpersonalen verkar vara marginella, kanske inte ens synliga. Hur kommer det sig att tillverkarna inte kunnat hitta bättre metoder? Är det för lite pengar inom området? Saknar tillverkarna kunskap? Eller, än värre, finns produkterna och metoderna men upphandlarna köper efter “lägsta-pris-principen”? I så fall när vårdgivarna ytterst nonchalanta. Den medicintekniska utmaningen är i högsta grad aktuell!

I år är det 2010. Ska vårdpersonalen då behöva vara oroliga när de använder enkla medicintekniska produkter? Sjuksköterskan Kaj Johansson har gjort en undersökning kring sjukvårdsanställdas erfarenheter av hiv-exponering efter stick- och skärskador på jobbet. Resultaten visar att bland de 13 sjukvårdsanställda som besvarade enkäten så upplevde tio stark oro och ångest i samband med stickincidenter, en tredjedel utvecklade besvärande sömnproblem och elva personer upplevde en påtaglig rädsla för att de smittats med hiv. Hur många som exponeras för hiv vid stickskador och som genomgår behandling med bromsmediciner är okänt. I Sverige har ingen, så vitt man vet, blivit smittad av hiv i tjänsten. Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala sker årligen omkring 700 rapporterade stickskador. Det är den vanligaste arbetsplatsolyckan bland Vårdförbundets medlemmar. Bland läkargruppen är kirurger väldigt utsatta där beräkningar visat att varje kirurg har mellan 40 och 50 incidenter varje år.
Utmaningen till medicintekniska företag blir att utveckla produkter som är 100% användarsäkra. Det ska väl inte vara så svårt eller är det VD som bromsar?

MedTechbloggen följer med spänt intresse Stepah Philipsons rapporter om knä som ska repareras. Del 4 saknas dock ännu.
En annan typ av vårdkedja befinner jag (Bengt Wallman) mig i just nu. Kanske kan man kalla den det privata alternativet. Samtidigt är det ett kollektivt alternativ, ett försäkringsalternativ.
Jag ringer upp mitt försäkringsbolag på torsdag förmiddag. En sjuksköterska frågar ut och “triagar“. “Vi ska se”, säger Syster med lätt västgötsk brytning, “vi har en tid i eftermiddag på Calanderska hos en specialist, kan du komma då?”
Jag har alltså på ett effekivt sätt hoppat över ett steg i vårdkedjan. Specialist direkt!
På Calanderska tar docenten och överläkaren X emot och gör en undersökning. Diagnos ställs och jag får en redogörelse för de kommande alternativa stegen. Kirurgi är ett av stegen. Men man behöver göra en djupare analys hos en annan specialist. Doktor X säger att han ska skriva en remiss till specialisten och försäkringsbolaget. Jaha, tänker jag, då är man inne i en 3 -månaderskö.
Men det visar sig att den här vårdkedjan är stark. Dagen efter, fredag, ringer syster Y och frågar, med en fransk brytning, om jag kan komma till dem i centrala Göteborg för att initera utredningen. “Passar det på onsdag kl 10.00?” 5 minuter senare kommer bekräftelse via SMS. Nu får vi se vem som snabbast hamnar på operationsbordet, Stepan eller jag.

Notiser:

• Centrala etikprövningnämnden avgör författarskapsbråk

• Strejkhot på AstraZeneca

• Världen samlas om antibiotikaresistens

• Uppsalabolaget AlphaHelix, som utvecklar instrument för DNA-analys, har fått in en ny order och tre nya distributörer

• Valfrågan som blev iskall

• Hårprov ska kunna styrka drogfrihet vid ansökan om körkort

• Snabbare biotekniska processer

• Linköpingsföretaget Sectra AB levererar mammografiutrustning till Australien

Medicintekniska produkter kan minska behovet av smärtstillande läkemedel. Kliniska försök pågår för närvarande i USA för Medtronics medicintekniska produkt RestoreSensor som är en nervstimulator. Stimulatorn har en inbyggd accelerometer, en teknik som känner av patientens kroppsläge och rörelser. På så sätt kan rätt stimulering ges med en bra smärtlindring som är anpassad till olika kroppslägen. Förut har man själv manuellt skött stimuleringen, men med den nya stimulatorn görs detta automatiskt. Nervstimulatorn är återuppladdningsbar utan att man inte behöver ta ut den ur kroppen och går att programmera med upp till 16 olika individuellt utprovade stimuleringsprogram för optimal smärtlindring.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset var, tillsammans med ett sjukhus i Spanien, först i världen med att implantera den nya nervstimulatorn på människa. Det var Carl-Joel Johansson ute på Skaraslätten som fick den första nervstimulatorn inopererad av överläkaren på Neurokirurgen, Kliment Gatzinsky.
Carl-Joel: “Förut fick jag gå upp varje natt och ta värktabletter. Det slipper jag nu för stimuleringen minskar smärtan och jag kan sova gott, som jag inte gjort på flera år.”
Den medicintekniska produkten, RestoreSensor, är numera CE-märkt och godkänd att användas inom EU/EES. Innevånarna i Europa får således tillgång till den senaste tekniken före USAs befolkning.

Nu är den sista stora semestervågen tillbaka. Välkomna till en spännande sensommar och höst!

SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, slår fast i en utredning att det är viktigt att ersätta förlorade tänder. Personer som mister tänder får sämre livskvalitet och svårare att leva och umgås normalt. Allt från självkänsla till tal, mimik och tuggfunktion kan drabbas. Behandling gör det möjligt att få tillbaka till ett normalt liv med högre livskvalitet.
De metoder som används idag som ersättning för förlorade tänder är; en avtagbar tandprotes som patienten själv kan sätta in och ta ut, en bro med konstgjorda tänder som cementeras fast på de tänder som finns kvar, eller ett implantat som fästs i käkbenet och som bär en avtagbar protes eller en konstgjord tandkrona. SBU säger att det fortfarande finns för lite forskning för att avgöra vilken av metoderna som ger bäst funktion, ser bäst ut och är mest kostnadseffektiv. Däremot finns det uppföljningar av implantatmetodernas hållbarhet: 90 procent av implantaten för att ersätta enstaka tänder och 95 procent av implantaten för flera tänder sitter fortfarande kvar efter fem år. Det senare kan ses som en eloge till de medicintekniska företag som utvecklat och vidareförädlat Brånemarks idéer. (Hela rapporten på 457 sidor hittar du här.)